Vandring i underbar natur, men 40˚ värme!

Bergsmassiv med djup dalgång emellanRedan innan jag reste hemifrån hade jag bestämt mig för att delta i Samariavandringen. Jag gick den för tio år sedan och av olika skäl har det inte blivit att jag gjort det igen, trots att jag varit på Kreta många gånger sedan dess.

Samaria är Europas längsta ravin och mynnar i Libyska havet. Ravinen har tjänat som flyktväg vid otaliga tillfällen, bland annat under andra världskriget. Själva ravinen är 18 km lång, men vandringen är 23 km. Inte särskilt långt kan tyckas, men är det cirka 40˚varmt, är det väldigt långt!

 

 

Disig, vid vy över bergslandskapVid utsikt mellan trädgrenar

 

 

 

 

Nerium i bäck med rinnande vatten

 

 

 

Naturen är mycket dramatisk med höga bergssidor och vida vyer över landskapet. Blommorna i ravinen växer på mycket hårda premisser, men blommar rikligt ändå.

Vandringen går mestadels nedför och i ganska oregelbunden terräng. Det gör att det frestar på benhinnor och benmuskler. Ordentliga kängor gör promenaden lättare.

 

Dött träd med spektakulära grenarSamariaområdet är sedan 1962 naturreservat. Här finns bland annat Kri-kri-geten som är fridlyst. Getterna kan klättra så högt upp i bergen att det slutar med att de helt enkelt ramlar ner. 

Smal passage mellan höga bergssidor

 

 

 

På det smalaste stället är ravinen endast 3,5 meter bred och vandringen går längs bergssidan på en träbrygga.

Här gäller det att vara närvarande i nuet. Det är lätt att snubbla och falla.

På sina håll vadar man i vatten trots att det är slutet av juni.

Agave med blomställning, ej utslagen

 

 

 

En mycket märklig blomma är Agaven. Den kallas hundraårsblomma, men det är inte riktigt sant. Växten tar dock god tid på sig att blomma. Växten dör när den blommat färdigt, men ny bladrosett växer ur roten. Blomstängeln kan bli uppemot tio meter hög. Bladrosetten syns överallt, men det är bara andra gången jag ser den med frisk stängel. En gång har jag sett en blommande Agave, med massor av gula blommor. Fantastiskt vacker!

Bränningar mot strand och solglitter

Efter många timmar i 40˚ värme har jag blivit ganska mör. Med lite lätt darr i knäna och stumma muskler i låren känns det underbart att se havet och njuta av ett uppfriskande bad.

Inget bad under hela veckan kändes så skönt som det i Libyska havet!

Det här inlägget postades i Mindfulness och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>